lördag 26 januari 2013

Snaaaaart färdig!



 
Här är en bild på det hemliga arbetet jag jobbat på under hösten. Det är inte så hemligt längre. Min man fick denna tröja i julklapp. Såklart hann jag inte färdigt med den utan slog in den som den var med stickor och allt! Nu är det bara halsringningen kvar och jag är kanske 10 varv och några stygn från att vara helt klar! Den är stickad i Tofts Double Knit-garn i färgen steel. 100% brittisk alpacka och den är varm vill jag lova. Mönstret är relativt enkelt men det blir riktigt snyggt och stilrent.
 
Vidare så måste jag berätta om en jättehäftig tävling som jag såklart deltar i. Mina spinnfavoriter Weird and Twisted har gått ihop med tvåltillverkaren Goodgirl och lottar nu ut paket med tvålar och ett speciellt art yarn för den som är med och gissar på vilka tvålar och garn som hör ihop och vilka sagor de har haft i tankarna när de tillverkade läckerbitarna. Var med och tävla!
Klicka på blogglänkarna så finns det förklaringar på tyska och engelska för den som känner sig lyckosam!
 
Nu åter till stickningen...
 

måndag 19 november 2012

Alpaqualitysidan är uppe!

Vårt eget märke på produkter från våra djur är Alpaquality. Rätt snitsigt namn som min smarta man har kommit på. Och nu har vi äntligen en egen hemsida! Och såklart finns vi på facebook också.
Tanken med hemsidan är att den ska få en webshop där man kan beställa stickade produkter från vår gård. I sommar planerar vi också att eventuellt utöka verksamheten med en gårdsbutik. Vi märkte att efterfrågan fanns i somras när det stannade bilar vid hagen mest hela tiden. Ofta undrade besökarna var de kunde köpa våra produkter och det vore väl ett perfekt utflyktsmål med gårdsbutik med ullprodukter, alpackasafari och kanske en skvätt kaffe.

Det sägs ju att man ska sikta högt och om jag får lyfta blicken tills jag trillar baklänges så är det The Toft Alpaca Shop jag ser i vår gårds framtid. Kanske inte i lika stor skala som de men det jag beundrar är hur de har knutit ihop gården, djuren, ullen och produkterna på ett självklart sätt. Dessutom känns allting så modernt och rätt i tiden. Snygga kläder, smarta stick/virk-kits, workshops för att lära sig olika tekniker och dessutom "open farm" där man även kan få gå en promenad med ett djur och få prova på lantlivet.

Jag har nyligen tagit tag i djurens närkontakt-träning och min man sa att det märks. Det är som att de vill ha mer sa han när han hade varit i hagen strax efter mig. Jag och svärmor har klippt allas klor och jag har satt på grimma på alla utom Choko. Han verkar inte ha blivit så grimtränad som liten och vi har försummat det alldeles för mycket så det går lite trögt där. Senast så spottade han på grimman. Men han är lika trevlig och nyfiken för det. Han är den som mest verkar uppskatta när jag gnuggar honom bakom öronen och gungar honom lite från sida till sida. Tänk vilken liten plutt han var när han kom hit.



Nu väntar vi med spänning på leverans från Telespinn AS dit vi skickade ull för några månader sedan. Jag har haft tät mailkontakt med dem och de verkar kunna sitt jobb. Det kommer att bli tre kvaliteter på garnet; en babyalpaca som är en blandning av våra två föls första ull, en beige/vit från diverse djur och en mörkbrun/svart från våra djur med grövre ull. Jag längtar efter paketet och vi har blivit lovade att det kommer nu i veckan eller början på nästa.
Bilder på leveransen kommer så fort jag sett resultatet!

fredag 2 november 2012

Singla en boll!

Jag är en handarbetsnörd av rang och blir så lycklig när jag stöter på nya tekniker. I går satt jag och tittade på en föreläsning om småbarnsmatematik (jag läser till förskollärare) och plötsligt visar min lärare en bild på en otroligt vacker boll som ser virkad ut. Hon pratar lite om den och berättar att den innehåller lindade tygtrasor och ullgarn och är en mycket gammal sorts leksak.
Jag blir superintresserad och släpper föreläsningen för att googla. "Virkade bollar" ger vansinnigt många resultat men inga bollar som liknar dem min lärare visade. Efter enträget sökande så hittar jag en bild på en boll som liknar det jag söker. Jag hamnar här och blir överlycklig! Fina bilder och en jättebra beskrivning på nämnda boll.
Skälet att jag inte hittade den först är att den är broderad med langettstygn och inte virkad. Den verkar hyfsat enkel att göra (gissar att det krävs träning för att den ska bli lika snygg som bilden) och man får dessutom användning av alla små garnstumpar som blir över när man stickar!  Jag återanvänder gärna garn och har sparat en hel påse med gamla stumpar eftersom det är så himla trist att behöva slänga det fina, fina alpackagarnet. Stumpar är också garn!


Bollar som kanske ska bli bollar?

torsdag 1 november 2012

Finbesök!

I söndags fick vi besök av en grupp från Svenska Blå Stjärnan. Föreningen är mycket intresserade av djur och Sörmlandsgruppen är tydligen särskilt inne på kossor. Men även får och häst är djur de vill lära sig mer om. De gör ofta studiebesök på gårdar och i våras tog de kontakt med mig för att boka in ett besök och öka på sina camelidkunskaper.
Vädret var kanonfint med kall luft och strålande solsken och jag började med att hälsa alla välkomna på gårdsplanen. Det blev snabbt en frågestorm och vi fortsatte då direkt till hagen. Jag fick en oändlig ström av frågor och tappade tråden både en och två gånger men eftersom gruppen var så oerhört intresserad så gick det fint ändå. Jag kände att guidetakterna från mina år på Julita Gård satt kvar.

Djuren skötte sig bra också. Kom och hälsade och var allmänt nyfikna. Galax fick bli visningsobjekt och bli lite klappad på. Jag minns att det i början av vår tid som alpackaägare kändes konstigt att djuren inte ville gosa och bli klappade och att det var väldigt svårt att låta bli. Jag upplevde det som att de var rädda för mig men nu vet jag att så inte är fallet. De har bara stor integritet och gillar inte kroppskontakt på samma sätt som vi. På det viset är alpackor helt annorlunda än andra husdjur som ex hästar eller katter. Jag kan ibland känna att de uppskattar att jag gnuggar lite bakom öronen eller gungar dem lite i sidled när jag hanterar dem men annars är de bekvämast när de står på armlängds avstånd.

Avslutningen på besöket blev en överraskning. Jag fick ett medlemskapi Blå Stjärnan! Och nästa år är jag inbjuden för att hålla en kurs i tovning på deras julfest/årsmöte. Bäst att börja öva på det då!

tisdag 23 oktober 2012

Hemligt projekt.

Detta är mitt hemliga projekt. Ska vara klart till jul är det tänkt. Jag kan avslöja att det handlar om 100% alpacka i alla fall! Jag har inte kommit så lågt men är hittills mycket nöjd med både garn och mönster.
Stickorna som syns på bilden är mina nya Knitpro rundstickor med utbytbara vajrar och stickor. Mycket fint och bra! Man byter helt enkelt ut tipparna på vajern när det behövs. I kitet fanns stickor från 3,5-8 mm och tre vajrar i olika längd. Kan verkligen rekommenderas!

fredag 28 september 2012

Fina Figaro

Jag har ett tag tänkt på att presentera våra djur lite närmre med varsitt blogginlägg. Hoppsan finns det redan ett inlägg om och även om Galax. Jag har skrivit litegrann om Bessie och Lucia och nu tänkte jag gå vidare i raden av djur.


 
Det här är valacken Figaro.

Figaro kom till oss för ungefär ett år sen tillsammans med Bessie och Galax. Vi köpte dom från Ulf och Bitte Åberg på Langstorps Alpackor. Han köptes för att vi ville utöka vår flock först och främst men också som en jämnårig kompis till Choko som inte verkade få så mycket stimulans av att hänga med storebror Songo som är lite bekväm av sig. I köpet ingick hans babyull som klippts av på våren samma år som köpet. Figaro är alltså född sommaren 2010.
Han är en riktigt fin och söt alpacka som tagit Galax under sitt beskydd efter hans avvänjning som någon sorts storebror. Han gillar att busa och träningsfajtas gärna med Galax som en del av hans uppfostran.

I våras kastrerades Choko och Figaro. Malin från Flens distriksveterinärer hade aldrig gjort en kastering på en alpacka men assisterat vid en och även läst på en hel del. Vi fick intrycket av att hon var erfaren och lugn.
Vi tog Figaro först eftersom han verkade lite stressad och obekväm. Efter att sprutan med narkos hade getts så stod Figaro fortfarande upp. Vi försökte lägga honom men han spjärnade emot och vägrade somna. Både veterinären och vi hade läst på och visste att narkos är svårt på alpackor. Det är väldigt olika hur mycket man behöver ge för att de ska somna och självklart vill man inte ge en för stor, farlig dos. Efter en stund kunde vi lägga ner honom och han fick lokalbedövning vid operationsstället. Malin satte igång med operationen och allt gick fint. Hon sa att det var ungefär som att kastrera en schäfer. Den första sädesledaren klampade hon och knöt ihop för att det inte skulle blöda (det sitter ett pyttelitet blodkärl runt som annars kan blöda litegrann). Den andra sädesledaren gick av eftersom de är så tunna att det är svårt att se dem bland annan vävnad. I boken som vetrinärer använder (The Alpaca Compass) står att man inte behöver knyta sädesledarna. Antagligen är det för att blodkärlet där är så tunt att blodet levrar sig ganska fort. Det blödde inget just då men Figaro var på väg att vakna nu. Theodor och jag kämpade för att hålla honom när Malin hämtade en spruta till med narkos. Han fick en liten dos till och blev genast lugn igen. Han kände ju inget eftersom han var bedövad som tur var. Nu sydde hon snabbt ihop honom och lämnade ett litet dräneringshål i såret om det skulle komma mer blod. När vi släppte honom (man ger inte alpackor uppvakningsdrog) så ställde han sig upp och såg lite förvirrad ut. Vi tog in hö och vatten i fållan och han fick stå kvar. Det kom blod ur såret men inte några mängder.
Chokos kastrering gick väldigt bra. Han däckade direkt av narkosen och operationen gick fort och fint. Jag satt vid hans huvud och såg att han var på väg att vakna precis när Malin satte det sista stygnet. Han studsade upp som en gummiboll och var som vanligt.
Figaro däremot var inte alls som han brukar. Han ville lägga sig ner igen och ville varken äta eller dricka. Vi försökte resa honom men han var bara slapp. Malin stannade ett bra tag hos oss för att kolla hur han mådde. När hon åkte så bad hon oss att hålla henne uppdaterad på hur det gick med honom då han alltså hade ett öppet blodkärl i operationssåret och dessutom fått mer narkos än sin kompis.
Det började regna och Theodor försökte få in killarna i vindskyddet. Figaro var uppe och gick nu men verkade trött och förvirrad. Han gick bara ut i regnet hela tiden och ville inte äta eller dricka. Han fick en handduk på sig för att hålla sig varm i vätan. Vetrinärer och andra uppfödare kontaktades och rådfrågades och Malin ringde sin kollega Nils-Einar i Skåne som tar hand om Madeleine Kihlbergs alpackor bland annat. Han är mycket erfaren och klok och enligt honom så behövde vi kolla hur Figaros slemhinnor såg ut. De ska vara fint rosa för att visa att blodet är syresatt ordentligt. Figaros tandkött var mörkt. Det ska det inte vara!! Theodor gick till storasyster My och tittade på hennes tandkött. Det visade sig att det också är mörkt och att det tydligen är så på alpackor som har ljus ull och mörka ögon (de kan även vara "vita" eller rättare sagt rosa runt ögonen). Det enklaste är att titta på slemhinnorna i ögat men det var riktigt mörkt nu och svårt att se med ficklampa.
Alltså gick det inte att se hur han mådde ordentligt. Theodor var ute hela kvällen hos djuren för att hålla ett öga på hur det hela fortskred. Figaro ville inte resa sig och inte ens ha godis. Paniken började sprida sig men Theodor gav till sist Figaro vatten ur sin egen hand och hällde in i munnen på honom. Han sa sen att det var som att han vaknade när han fick vattnet i munnen. Han studsade upp på benen och traskade bort till höbalen och började äta.

Här leker Figaro herre på täppan i våras.
Vi kollade killarna ett bra tag in på natten och på morgonen var Figaro i stort sett som vanligt. Antagligen fick han en rejäl baksmälla av narkosen som ledde till att han hade svårt att komma igång efter uppvaknandet. Han var såpass stressad innan den första sprutan att den inte tog ordentligt. När han sen inte fick i sig någon näring eller vatten under dagen och kvällen blev han ännu tröttare och det blev en ond cirkel. Tur att Theodor är så påhittig, envis och tar så väl hand om våra djur.
Malin hölls underrättad under tillfrisknandet och Figaro blödde inget mer.
För oss blev det här ett lärtillfälle som vi kanske egentligen kunde varit utan. Vi är nya på alpackaområdet men lär oss något varje gång vi umgås med dem. Våra djur är friska men så klart måste man vara beredd att rycka ut när det blir problem.
Nästa gång det blir kastrering står Galax på tur. Då är det antagligen Kicki eller Karolina från Vetrinärstation Katrineholm som utför det. Malin ska rådfrågas innan och vi hoppas verkligen att vi slipper en sån här pärs igen!

måndag 17 september 2012

Art yarn-projekt

 
 
Här är då mössan som är stickad av garnet The Storyteller från Weird and Twisted. Stickad på rundsticka med en ganska kort resår och lite häng bak. Den blev ganska stor men det är skönt att kunna stoppa in håret om man har en dålig hårdag. Mönstret finns bara i mitt huvud tyvärr så här blir det ingen länk.
Jag stickade ett par torgvantar också och har ändå ett litet nystan kvar. Jag valde att göra knappslån åt andra hållet då jag tycker att det ser "fel" ut när den ligger inåt. Knapparna hamnar då inåt men på originalet ligger de också inåt fast mer på ovansidan så mönstret var lite konstigt hur man än gör.


Närbilden här nedan tog jag för att visa det som spinnaren kallar angelina. Det är alltså den blå, glittriga randen strax ovanför det grå-svarta på den första bilden. Det är en tunn, superglittrig fiber som verkar var ungefär som änglahår. Det är inte bara en tunn tråd utan verkar klumpa sig lite här och där när det spinns in och det blir en fantastiskt cool, oregelbunden effekt. Det är så otroligt snyggt när det blandas med matchande färger och W&T använder det i flera garner i olika färger.

 
 

 
Här är en ännu mer närgången bild. Det glittriga spretar lite fint också och fångar ljuset väldigt läckert.
Jag föll för det här garnet eftersom färgställningen är något annorlunda. Grunden är blå med inslag av svart, grått, rött och lila. Garnet är tunt som ett sjalgarn men fungerade väldigt fint i en mössa också.